Det är vanligt att tala om kontrasten mellan Palmsöndagens fest och firande kontra Långfredagens hån och dom. Folket som firade ena dagen dömde den andra.
På måndagen i denna "passionsvecka" har festen lagt sig. Folkmassan som firade Jesus intåg i Jerusalem vaknade till en ny dag, en dag där intåget blev mindre av ett intåg och mer som en inresa. Istället för att kasta ut romarna kastade han ut den sedvanliga och accepterade mängden köpmän i templet. Det var lite konstigt, tyckte man.
Det är egentligen inte så märkligt att folkets uppfattning om Messias var lite rostig. Det hade trots allt varit tyst i över 400 år. Inga profeter. Ingen röst från Himlen. Bara gamla profetior kvar. Tänk själva, hur hade det varit att ha fått senaste nytt år 1621?
Så folket vaknar upp till en ny dag som är full av förväntan men också oro. Vad ska hända när Jesus och hans "folk" möter både romare och överstepräster? Vad ska hända? Antagligen var folk ute för att se och höra tidigt. "Alla var där" och ingen ville missa något. Alla visste att något var på gång.
Det står att "folket" och de religiösa experterna var i kontrast. Experterna förstod att Jesus undervisade och profeterade emot dom...men dom var rädda för folket. Det är intressant. Varför var dom rädda för folket?
Jag tror det handlade om att dom religiösa experterna inte hade varken makt, kraft eller särskilt stort intresse för folket. Hela tiden har folket uttryckt sin förundran över att Jesus predikade med auktoritet. Att han visste personligen vad han talade om. Experterna talade sannolikt om saker dom personligen inte visste något om. Det är ofta så. Sanning utan personlig övertygelse leder ingenstans...och tvärtom.
Så folket är nyfikna. Undrar. Lyssnar. Utan expertis tar dom emot Jesus där och då, ser hur han svarar och vinner mot alla experter. Som det står i Lukas 21:37-38: Under dagarna var han i templet och undervisade, men på kvällarna gick han ut och övernattade på det berg som kallas Olivberget. Och tidigt på morgonen kom allt folket till honom i templet för att lyssna på honom.
Så hur kunde dom vända sig mot Jesus, från nyfikenhet till hat, på bara några dagar?
Det står i Matteus 27:20 att översteprästerna och de äldste övertalade folket att gå med på att korsfästa Jesus och frigöra Barabas. Jag har undrat hur det gick till. Hur övertalade dom folket? Var deras makt så stor och deras straff så hårt att folket gick med på deras begäran, även om den var fel?
Kanske. Att bli utkastad från synagogan var mer eller mindre en dödsdom så kanske var det fruktan som fick folket att ändra sig. Att döma en oskyldig man till döden. Att, än värre, avsäga sig Gud som kung och istället välja Ceasar som kung. Det var precis det Gud sa skulle hända flera hundra år tidigare när folket ville ha en kung (för det hade alla andra folk runt omkring dom) istället för Gud. Avgudadyrkan.
Jag undrar om dom ångrade sig efteråt. När känslorna hade svalnat. Sa vi verkligen att vi inte hade en kung förutom Ceasar? Hur förklarar vi att skynket för det allra heligaste i templet revs i två stycker?
Jag undrar hur folket tänkte dagen efter, på lördagen. När Jesus hade mördats och "låg" i graven. Var det ånger som gjorde att så många kom till tro senare i Jerusalem.
Vi vet inte säkert. Det vi vet är att det var för folket Jesus kom men dom var där för sig själva.
