Fråga 19 - vad har Gud att säga om oro och fruktan?
Kort svar
Känn ingen oro. Tro på Gud och tro på mig[Jesus].
Johannes 14:1
Långt svar
När detta skrivs är det fortfarande Corona pandemi men nu också upplopp på många ställen i USA på grund av mordet på George Floyd men också flyktingkriser i Nepal och mycket annat elände.
Sociala medier går varma och känslorna är uppe i högtryck hos många. Orättvisa och förtryck kommer fram i dagen och tusentals människor lyfter sina röster för att visa solidaritet med dom förtryckta...och för att visa sitt engagemang för en bättre och mer rättvis morgondag...att alla människor har lika värde och måste respekteras på lika villkor.
Man behöver inte vara amerikan för att sympatisera med den oro och fruktan många ger uttryck för nu.
Man behöver inte vara gammal eller sjuk för att sympatisera med dom som känner oro och fruktan inför Corona viruset.
Man behöver inte vara Nepales för att sympatisera med alla gästarbetare i Qatar och Förenade Arabemiraten som nu saknar både mat och sjukvård och jobb.
Världen är full av orättvisa hela tiden och det är inte svårt att känna sympati när vi ser det blossa upp på nyheterna. Det är inte svårt att känna empati heller. Det är inte svårt att känna vrede över allt ont. Det är inte svårt att vilja göra något åt allt elände.
Det som är lite svårt är att veta vad man ska göra åt allt elände och hur man ska hantera sin oro och fruktan inför all denna uppenbara ondska...och det blir värre om denna oro och fruktan inte blir till ro och trygghet.
Vad har Gud att säga oss som kämpar med oro och fruktan?
Jag tror att han vill säga oss att Han inte sover eller är upptagen eller har tappat kontrollen lite. Han är här, mitt i allt och mitt ibland oss. Vi är inte lämnade ensamma att klura ut våra problem. Han har kontrollen, även på allt detta.
Jag tror att Gud vill att vi "turn from your evil ways". Välj det Gud säger är gott.
Jag tror att Han vill att vi beskyddar den svaga, älskar nåd, visar rättvisa för dom förtryckta, lever ödmjukt med Honom och vår nästa. Söker helighet.
Jag tror att Gud vill säga oss att Han är vår trygghet och vår borg, att världen är farlig men fantastisk, och att vi har vårt skydd och vårt liv i Honom.
I sjukdom och hälsa.
I liv och i död.
I välstånd och fattigdom.
I ensamhet och i gemenskap
I obetydlighet och i kändisskap
I vår oro och fruktan
Vår Gud är allsmäktig.
Hans är hämnden.
Hans är räddningen.
Vi behöver vända oss till Honom och få nya hjärtan, födda på nytt i hans heliga kärlek.
I Guds vilja, vår frid.
Och så Jesus...
Look down from heaven and see, from your holy and beautiful habitation. Where are your zeal and your might? The stirring of your inner parts and your compassion are held back from me.
For you are our Father, though Abraham does not know us, and Israel does not acknowledge us; you, O LORD, are our Father, our Redeemer from of old is your name.
O LORD, why do you make us wander from your ways and harden our heart, so that we fear you not? Return for the sake of your servants, the tribes of your heritage. Your holy people held possession for a little while; our adversaries have trampled down your sanctuary.
We have become like those over whom you have never ruled, like those who are not called by your name.
Oh that you would rend the heavens and come down, that the mountains might quake at your presence— as when fire kindles brushwood and the fire causes water to boil— to make your name known to your adversaries, and that the nations might tremble at your presence!
When you did awesome things that we did not look for, you came down, the mountains quaked at your presence. From of old no one has heard or perceived by the ear, no eye has seen a God besides you, who acts for those who wait for him. You meet him who joyfully works righteousness, those who remember you in your ways.
Behold, you were angry, and we sinned; in our sins we have been a long time, and shall we be saved? We have all become like one who is unclean, and all our righteous deeds are like a polluted garment. We all fade like a leaf, and our iniquities, like the wind, take us away. There is no one who calls upon your name, who rouses himself to take hold of you; for you have hidden your face from us, and have made us melt in the hand of our iniquities.
But now, O LORD, you are our Father; we are the clay, and you are our potter; we are all the work of your hand. Be not so terribly angry, O LORD, and remember not iniquity forever. Behold, please look, we are all your people.
(Jesaja 63:15-19, 64:1-9)